Den värsta dagen är nu avklarad för detta året. Dem som känner mig IRL vet att jag HATAR valborg, den dagen är så jävla hemsk. Det var den dagen jag förlorade min värdigehet som människa, det var den dagen jag fick kämpa för att få leva. Jag har aldrig varit själv på den årsdagen men jag kände att i år ville jag vara ensam, jag ville känna hur det kändes. Ja jo allt gick bra förutom en ångestattack nere i stan. MEN sen började timmarna gå och jag insåg att paniken fanns i mig. Runt 17 började jag STORGRÅTA och fick ingen luft. Telefonen ringde stup i ett jag orkade inte svara, vänner skrev på fb och på msn. Jag orkade inte... Den enda jag orkade prata med var Jimmy? Va fan tänker ni? Ja jag vet inte han fick mig till att bli lugn han skrev och ringde hela tiden och jag lugnade ner mig. Kl 17.30 ringde *PIIIP* jag började stortjuta i telefonen och jag hörde att han fick panik jag bad han inte ringa mer för jag orkade inte prata... Kl 18 tvingade jag i mig 4 glas vin och tillslut däckade jag rödgråten snyftandes i min säng... MEN jag klarade det, ja okej med hjälp av alkohol.
FAN vad jag hatar att jag är så svag just den dagen. JAG HATAR DEN DAGEN!!!
Idag är de lite bättre men tankarna finns fortfarandes för kl 11 för 5 år sedan låg jag i en gynstol med mamma vid min sida stirrandes upp i taket och kände likgiltligheten och insåg att min värdighet var borta....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar