lördag 20 februari 2010

Ryser i hela min kropp

Var inne på en blogg där hon länkat till en låt. Jag rös och kände tårarna brinna i mina ögon FY FAN. Den låten, jag fastnade för speciellt detta:
Vi sågs varannan helg
Det var restauranger och presenter och fest
Två dar av fjorton, det är klart det fanns pengar och lust
Alla gråa dar skulle mamma få
Orättvist, men det fattar man ju aldrig då
Med först ett lågavlönat heltidsjobb,
Plus extrajobb och sköta hem och tre små barn

EXAKT så kan jag med känna och tänka. Jag kan få MEGAÅNGEST att jag inte hittar på en massa skoj jämt och ständigt med barnen utan vi har mest en vardag, lekplats och kompisar mm Jag orkar inte hitta på en massa jämt och ständigt utan det gör Jimmy med dem, men då kan jag känna att ja han har bara dem varannan helg. Klart som fan att han har orken på ett annat sett. Sen är inte min ekonomi den bästa nu iheller så jag har inte råd att köpa en massa fina saker, utan jag är överlycklig om jag kan sticka till Elle lite fredas gott och ja hon är nöjd med de. Men JAG är skiträdd att jag en dag ska få slängt i huvudet av dem att det är myyycket roligare hemma hos pappa där får vi en massa och vi hittar jämt på roliga saker. Missförstå mig inte, jag gör naturligtvis saker med barnen men ibland har man inte sovit på några dygn och jag är TRÖTT, då blir de oftast en tur till lekplatsen bara.
Jag bor kvar i LA för att HANS umgänge ska fungera. Jag VILL INTE bo här jag vill bo i Malmö där mina vänner och familj finns, där kan jag få hjälp och stöttning precis som han får varannan helg av sin familj detta får inte jag. Jag står SJÄLV med dem, jag är oerhört STOLT över mig själv som gör det själv och JA det är MINA barn och jag ska klara det själv men ibland är det rätt najs att kunna få gå och handla, skita eller duscha mitt i veckan också. Det finns inget mer underbart än att gå in och titta på Elle när hon sover och lägga på henne täcket och veta att i morgon är det JAG som får första morronpussen.
Jag har ibland fått slängt i huvudet att jag är avundsjuk på han? Ja jo kanske men jag är mest ledsen över att folk inte alls fattar vad det är jag menar. För det är JAG som drar lasset, klart som fan att det är lattjo och ha ungarna 2 dagar fyllda med lek och roligheter och MASSA stöd. Men vardagen då? Inskolning SJÄLV med 2 barn? Matlagning, badning, läggning, vakna nätter mm SJÄLV. och vet ni vad? JAG ÄR SÅ JÄVLA STOLT, ATT JAG KLARAR DET FUCKING JÄVLA KUK SJÄLV! (med moraliskt stöd av MIN familj)

1 kommentar:

ZANDRA sa...

Jag ska säga som så att ja, det kommer säkert att komma en dag då nån av barnen står och slänger i huvudet på dig att de hellre vill bo hos sin pappa, det är jag helt övertygad om men inte utav de anledningar som du är rädd för. Du är själv ett skilsmässobarn och vet att det finns inget som sårar mamma eller pappa mer än att man säger att man vill bo hos de andre. De saker som du bekymmrar dig om, det är normala saker som vi alla mer eller mindre tänker på.
Dina barn vet mer änvad man tror och förhoppningsvis lär de sig av sin stakra mamma precis hur man ska vara, så när de en dag får barn har de med sig i bagaget "att så här gjorde alltid min mamma med mig och jag blev ju normal och fick en fin barndom så då känns det rätt"......4 dagar i månaden är piss värt om man jämför med alla de andra dagarna! Era barn har en väldigt fin MAMMA som gör väldigt mycket för dem iaf och det är jag inte ett dugg rädd att berätta för folk, och gud nåde den som säger nått annat!
Puss